Är du människo-centrerad, eller faktiskt bättre än så?
När designfälten talar om “design med människan i centrum” så avses att utgångspunkten för designarbetet ligger på människan och hennes behov istället för att fokus ligger på teknologin. Lovvärt förstås, men knappast tillräckligt. AI-åldern kräver en högre ambitionsnivå än så.
Människan är inte frikopplad från resten av de biologiska varelser och system som samexisterar med oss på den här planeten. I takt med att vi förstår mer och mer av hur våra handlingar påverkar andra varelser — både växter och djur — blir det tydligt att det inte är hållbart att sätta enbart människan i centrum. Det blir relevant att fråga sig om AI kommer att påverka biologiska ekosystem, klimatet, eller utarma planetens geologiska resurser. Varje beräkning kräver en hel del resurser: det går åt enorma mängder energi och sällsynta råmaterial för att upprätthålla datacenter och serverhallar runt om i världen. FN:s hållbarhetsmål som lanserades 2015 tar perspektivet “people and planet” och inkluderar därmed andra levande varelser utöver människan.
Alla som ägnar sig åt att designa och introducera ny teknologi och nya tjänster i världen bär självfallet på ett ansvar för sina skapelser. Kommer AI att distrahera oss från att arbeta mot hållbarhetsmålen, kommer AI kanske till och med visa sig inverka negativt, eller kommer AI istället hjälpa oss att uppnå hållbarhetsmålen? Alla tre möjligheter finns på spelplanen och det är upp till ansvarsfull design att påverka utfallet. I dagsläget används maskininlärning redan för att exempelvis effektivisera elsystem, reducera och optimera transporter, planera stadsdelar och kvarter klimatsmart, förbättra produktionsprocesser, förutse klimatförändringar och resursåtgång, förutse och övervaka utsläpp, förbättra och effektivisera jordbruk, förutsäga och förhindra skogsbränder, optimera tillgång på rent vatten och mycket mer.
Men effekten av sådana samhälleliga ansträngningar beror ofta på hur individer agerar. En viktig del i arbetet med att använda AI för att adressera dessa stora frågor handlar alltså om att påverka individuella val genom visualiseringar, design för beteende (nudging), utbildning och genom att effektivt informera om policies, lagar och förordningar, samt att inspirera till handling. Allt detta tillhör designerns repertoar.
Alla som ägnar sig åt att designa och introducera ny teknologi och nya tjänster i världen bär självfallet på ett ansvar för sina skapelser.
Det är min förhoppning att vi som “människo-centrerade” designers använder oss av de riktlinjer, designmönster och tankegods som tillhör vårt fält när vi nu kastar oss in i AI-åldern och sätter mer än bara människan i centrum. AI-drivna tjänster måste bidra till ett mer hållbart samhälle där inte bara mänskliga behov utan hela planetens behov står i centrum.
